Bilen som var bara skrot.

När räddningspersonal kom fram till platsen kunde man konstatera att Don Piper inte var kvar i livet. Han hade ingen puls. De behövde bara vänta på någon som kunde skriva intyget så att han kunde köras till bårhuset. Bilen var också så skadad att man väntade på en speciell maskin som skulle klippa loss kroppsdelarna från bilen. Själv upplevde Don hur han förflyttades till himlen och där får han möta människor som funnits med i hans liv på olika sätt tidigare. Alla han möter hade haft någon typ av relation med honom.

Under tiden han gör sin upplevelse har en pastor från en babtistförsamling stannat på grund av trafikolyckan flera kilometer bort. Eftersom de inte får veta riktigt vad som hänt börjar den pastorn gå mot olycksplatsen. Han kommer fram och får höra att det ligger en man död i olycksbilen. Då hör han Gud tala till honom att han ska gå och bedja för honom. Till slut gör han det. Han ber intensivt ett långt tag - och vet inte riktigt varför han ber så för en död man - men han ber att Gud ska hela Dons invärtes skador och inte låta honom får några men.

Så börjar han sjunga. Till hans förvåning, nästan förskräckelse, hör han plötsligt Don sjunga med. Han rusar upp och säger det till räddningspersonalen som inte tror honom. Till slut får han dit någon som känner på Dons puls och upptäcker att han lever. Man får efter ett tag ut honom och så börjar rehabiliteringen. Dons ena ben är nästan bara köttslamsor och det börjar ett intensivt arbete för att rädda hans liv....Idag är Don pastor i First Baptist Church i Pasadena och arbetar speciellt med ensamstående vuxna i församlingen. Allt finns återberättat i boken "90 minuter i himlen". Det är verkligen en bok att rekommendera. Med ett otroligt starkt vittnesbörd om den andliga världens verklighet.